Att man alltid lyckas
Efter en svenskalektion på 80 minuter, 5 minuters rast och sedan en helgalen mattelektion på 90 minuter så var man rätt slut när klockan slog 15:30 och man äntligen fick gå hem. På väg ut ur kemisalen, där vi hade lektionen idag, så skulle jag bara pilla lite på en skinnpung som stod på ett bord. Jag lyfte upp den och kände lite på det tunga innehållet. Sanna kom och satte sin hand under och sa "jag får känna", och självklart så släpper jag påsen ner i hennes hand. Dock var hon inte med på det så den far i golvet. Vad som var i? Ungefär en miljon små blykulor som nu flög all världens väg över hela golvet då påsen inte var återförsluten.
Foppa var inte förvånad utan suckade, skakade på huvudet (som bara Foppa kan göra), och gav oss nycklarna så att vi kunde springa och hämta sopborste. Sen kallade han oss Piff och Puff. Jag är i och för sig inte förvånad över det där sista.
Efter en kvart av sopning hade vi fått upp de flesta kulorna, jag sopade faktiskt upp några av de som Fredrik och Isa välte ut lite tidigare på dagen.
Foppa var inte förvånad utan suckade, skakade på huvudet (som bara Foppa kan göra), och gav oss nycklarna så att vi kunde springa och hämta sopborste. Sen kallade han oss Piff och Puff. Jag är i och för sig inte förvånad över det där sista.
Efter en kvart av sopning hade vi fått upp de flesta kulorna, jag sopade faktiskt upp några av de som Fredrik och Isa välte ut lite tidigare på dagen.
Kommentarer
Postat av: Sanna
HAHAHA duktiga är vad vi är! ;D
Postat av: Joffin
Haha det jag skrattade mest åt var: skinnpung..
Postat av: Sofia
Joffin > det heter faktiskt så, även om jag erkänner att det är lite kul xD
Postat av: Nikki
haha, detta har jag faktiskt hört om! Enligt Sara var det en av anledningarna att hon glömde bort sina konfirmander idag
Trackback