.. har jag åkt i helgen. Många mil i samma bil som det heter, fast det var ju en buss. Ehm, ja, tillbaka till ämnet. 18 timmar i den där bussen har det nog blivit för att ta sig upp/ner till Falun och fram och tillbaka till tävlingarna. Uppresan var inte så farlig, men hemresan var desto värre. Först så tog det ett tag tills vi skulle stanna och äta och jag var ruskigt hungrig redan när vi satte oss på bussen i och med att den riktiga fältlunchen tagit slut så vi eftersläntare fick bara lite allmänt ihopplock. Som tur är hade jag Stina som resesällskap som också var jättehungrig, så vi stod ut med att den andra var allmänt gnällig i väntan på mat.

En sak som verkligen höjde humöret var att det satt x antal 11-åriga tjejer i sätena runt oss som sjöng hur många kilometer det var kvar tills vi skulle stanna. De höll på så i tre mil. Fantastiskt bra.